Carin Hjulström, författaren till populära mysdeckarserien Säbyholms gröna fingrar, är aktuell med Fallhöjd, första delen i en mörkare spänningsserie - Mord på Kullaberg. Här berättar författaren om att byta från cozy crime till dovare spänning, vilka författare hon alltid läser och vilken ny genre hon försöker etablera med den nya serien.
Hur skulle du beskriva Fallhöjd och den nya Kullaberg-serien?
– Morden på Kullaberg är en mörkare spänningsserie som tar sitt avstamp i den dramatiska naturen på Kullahalvön, där flera människor mister livet varje år. Eftersom boken är skriven i jag-form kommer man väldigt nära huvudkaraktären Meja Romare. Hon är en prisbelönt grävande journalist som är med om något av det värsta man kan uppleva – att två personer tar sitt liv efter att ha medverkat i hennes tv-reportage. Hur överlever man det?
En annan väsentlig skillnad är att det i min cosy crime-serie Säbyholms gröna fingrar alltid är sommar, medan det i Kullabergsböckerna är vinter och snålblåst.
Din serie Säbyholms gröna fingrar är lite mer ”mysrys” än den nya Fallhöjd. Vad fick dig att vilja skriva en lite mörkare spänningsroman?
– På samma sätt som man kan tröttna på att äta tårta eller godis och istället längta efter rotsaker och fullkornsbröd uppstod en tillfällig mättnad på det bitvis sockersöta. Jag ville in i mörkret och gräva i tyngre erfarenheter av ensamhet och tvivel.
Upplevde du att din skrivprocess såg annorlunda ut på något sätt jämfört med dina tidigare böcker?
– Ja, faktiskt. Jag fick skriva mig fram till den rätta tonen så att mörkret verkligen kändes. Att bara ha ett berättarperspektiv var också en ny utmaning. Vanligtvis brukar jag inte stryka eller skriva om särskilt mycket, men i Fallhöjd har jag ändrat både formmässigt och innehållsmässigt i flera omgångar. Jag-formen har också gjort att jag känt mig väldigt nära Meja och hennes mående.
Hur mörkt jag än försöker skriva så finns det alltid en något slags grundläggande värme och tröst i mina böcker.
Huvudkaraktären Meja är journalist vilket du också har en bakgrund inom. Tog du mycket inspiration från ditt eget yrkesliv när du skrev om henne?
– Absolut! Den outtröttliga nyfikenheten har Meja och jag gemensamt. Den är liksom ett förhållningssätt. Jag har aldrig arbetat som grävande reporter men sökandet efter sanningen finns ju alltid där ändå. För Meja väcks dessutom frågan ifall sanningen alltid är värd att berättas, även om den leder till att människor tar livet av sig. Är det priset värt att betala?
Känner de läsare som älskat dina tidigare böcker igen sig i Fallhöjd, trots lite mörkare teman?
– Det tror jag! Hur mörkt jag än försöker skriva så finns det alltid en något slags grundläggande värme och tröst i mina böcker. Jag hade idén om att etablera en ny genre med den här serien – crime and comfort, alltså brott och tröst. Här finns många fina vänskapsrelationer att landa i och en stark mor-dotter-historia. För dem som har läst mina böcker om journalistpraktikanten Frida Fors kommer säkert en del av tonträffen att kännas igen.
I boken finner sig Meja i en situation där hon måste ta ansvar för en massa djur. Vad hade du gjort om du befann dig i hennes skor?
– Jag har alltid varit intresserad av djur och hade tagit det ansvaret utan att blinka! När jag var barn drömde jag om att som vuxen ha en egen gård med hästar, får, höns, hundar och katter och massor av fosterbarn. Jag har haft allt från hamster och undulat till häst, höns, orm och kaniner. Nu har jag en hund, pinschern Ester.
Hur många delar tänker du att Morden på Kullaberg-serien ska bli?
– Minst tre är min plan. Det beror lite på hur läsare och lyssnare tar emot serien. Tanken är att jag ska kunna varva mörker och ljus genom att växla mellan Kullabergsserien och Säbyholms gröna fingrar.
Om Carin Hjulström
Född: I Göteborg 1963, uppvuxen i Örgryte.
Bor: I ett över hundra år gammalt hus i Stäket några mil nordväst om Stockholm. Sommarboende i ett gammalt missionskapell på Gotland och i Folkes släkthus på Kullaberg, samt en liten lägenhet norr om Barcelona.
Familj: Sambon Folke Alin, pianist och dirigent. Barnen Clara, 34, och Oscar, 31, med respektive. Och pinschern Ester.
Författare du alltid läser: Åsa Larsson, Sara Strömberg, Jo Nesbö.
Bok som gjort avtryck: Christian Rücks Augustprisbelönade Ett liv värt att leva gav mig idén till upptakten i Fallhöjd – hur påverkas en människa när en närstående tar sitt liv? Och Sara Strömbergs debutbok Sly fick mig att längta efter att skriva mörkare.
Vill läsa härnäst: Lina Wolffs Liken vi begravde.
Beskriv dig själv med tre ord: Driftig, kreativ, rolig ... och omtänksam, enligt min bästis.
Dold talang: Kan spela fiol och älskar att orientera.
Motto: En timmes vandring i skogen varje dag är en lisa för både kropp och själ.
LÄS OCKSÅ: