Jens Lapidus slog igenom stort världen över med sin debutroman Snabba cash. Den blev en av 2000-talets mest omtalade och sålda böcker i Sverige och sedan dess har han skildrat Stockholms undre värld i ett flertal hyllade romaner. I sin senaste bok En vän och en bror visar Lapidus en ny varmare sida av sitt mångsidiga författarskap.
Du har länge skrivit om Stockholms undre värld där pengar och status betyder allt. I din nya roman En vän och en bror står en oväntad vänskap i centrum. Är det en ny sida som vi får se nu av dig som författare?
– Både ja och nej. Relationer har alltid varit viktiga i mina böcker, men kanske inte som motor i berättelserna. Här står ovänskapen och vänskapen helt i centrum, och det har varit nytt för mig. Att låta relationen bära hela berättelsen.
Félix och Victor kommer från helt olika världar. Vad var det som gjorde att du ville föra just de här två männen samman?
– Jag har alltid intresserat mig för de två polerna i samhället, den över och den undre delen, om man så vill. Vi bär många begränsningar i oss och de blir kanske extra starka när befinner sig i ytterkanterna. Därför var det extra spännande att se om de här två männen kunde mötas.
Victor har precis gett Félix sparken och inser sedan att Félix är den person han behöver mest. Det är ju inte direkt den smidigaste starten på en vänskap. Vad lockade dig med den situationen?
– Jag ville försätta Victor och Félix i situationer som tryckte dem mot varandra, mot deras vilja, samtidigt som de mentalt befinner sig långt ifrån varandra. Det är ju först då som relationen också blir ett genombrott, ett modigt steg mot något okänt.
Båda två befinner sig i kris, men deras problem ser väldigt olika ut. Vem av de två skulle vara bäst att ringa mitt i natten när livet havererar?
– He he, det beror nog på typen av haveri. Om det handlade om att kylen eller bilen slutat fungera skulle jag ringa Victor. Om det rörde äktenskapet, är Félix personen att kontakta.
Vänskap kan vara ganska skoningslös på ett kärleksfullt sätt och en bra vän kan säga sådant som ingen annan vågar. Vem av Félix och Victor är bäst på att genomskåda den andre?
– Efter hand ser Félix igenom Victor. Men ännu mer än de ser igenom varandra, lär de sig också att vara sårbara inför varandra. Det är den omvända processen: när du medvetet bjuder in din vän att se dig.
Om Félix och Victor skulle gå ut och ta en öl efter romanens slut – vad skulle de fortfarande aldrig prata om?
– Jag tror de skulle kunna prata om allt.
Vad läser du just nu?
– Jag läser om John Grishams Firman. Den är ju inte bara en juridikthriller utan också en berättelse om hur ambition kan fungera som en form av fångenskap. Det blir en bur, något farligt.
LÄS OCKSÅ: