Min andra syster

Sommaren 1979 åker systrarna Diana och Susanne på en språkresa till Italien. Men det är bara 14-åriga Diana som kommer hem till Skåne igen. Den 19-åriga, tysta och begåvade Susanne saknas på planet.

Det går dagar, veckor och månader, men så plötsligt ringer hon på dörren. Med sig har hon sin nya pojkvän Daminio, en italiensk trottoarmålare. Han börjar med att spotta ut vinet rakt över middagsbordet, eftersom han menar att det är odrickbart. Det går, föga förvånande, inte hem hos familjen. Efter det blir det bara värre och bråken avlöser varandra. 

Storasystern lämnar Sverige i tumult och bryter med familjen, som aldrig blir sig lik igen. Pappa blir tyst och frånvarande. Mamma jämrar sig, håller sig för magen och undrar hur det kunde gå så fel. Är det pojkvännen som hjärntvättat deras dotter? Knarkar dom? Varför har hon brutit med familjen?

I hemmet är det som att Susanne aldrig funnits. Ingen pratar om henne och alla foton och teckningar av henne tas ner. Allt som rör henne är numer tabu. Kvar och oförstående i det nerviga dramat som följer står den tredje systern, sladdbarnet Sara, och känner ett stort obehag inför den förändrade  tryckta stämningen.

Under sin uppväxt har hon på nära håll, ibland avundsjukt, betraktat storasystrarnas mytiska och symbiotiska vänskap. Den som nu plötsligt gått upp i rök.

Mer än 40 år senare försöker lillasystern Sara förstå sin barndoms stora gåta och påbörjar en jakt på vad som var orsaken till uppbrottet. Som en detektiv börjar hon nysta i trådar, läsa brev och ställa frågor om vad som egentligen hände. Och till slut lyckas hon även spåra den förlorade systern …