Det är juli och en värmebölja har slagit klorna i England. Kriminalkommissarie Matt Lockyers skjorta är genomblöt på ryggen och kriminalassistent Gemma Broad fläktar sig med utredningsmappen där hon står intill ett knotigt hagtornsträd. De har kämpat i uppförsbacke hit till den ensligt belägna graven på Salisbury Plain.

Enheten för grova brott hade påbörjat en utredning i mars efter att en cross-åkare hittat kroppen. Antagligen hade den spolats fram ur sin grunda grav efter översvämningarna i februari. Lockyer har kämpat för att fyndet av just den här unge mannen borde betraktas som ny bevisning i en nedlagd utredning och därför tilldelas honom och Broad som ett kallt fall.

Lee Geary har varit spårlöst försvunnen sedan november 2011. Men har han varit död hela tiden? Enligt rättsläkaren har han varit begravd i minst fem år. Och anledningen till att Lockyer nu intresserar sig för gravfyndet är att Lee var en av tre ungdomar som förhördes i samband med en ung flickas våldsamma död sommaren 2011. Lockyer misstänker starkt att fallen har med varandra att göra.

Tillsammans med den unga, hårt arbetande Gemma börjar Lockyer gräva i det förflutna. Spåren leder dem mot en lantgård där många ungdomar verkar ha vistats genom åren. Snart blir de dock varse att ingenting är vad det verkar. Hur djupt ska de behöva gräva för att få fram sanningen?

Samtidigt utkämpar både Matt Lockyer och Gemma Broad tysta strider i sina respektive privatliv. Och efter att ha kommit hem efter en lång arbetsdag, och ett fruktlöst besök på sin fars bondgård, går Lockyer ut i skogen bakom sitt eget hus där han gör ett synnerligen obehagligt fynd. Ytterligare en omärkt grav …