Utåt sett tycktes familjen Galvin, fadern Don, modern Mimi och deras tolv barn vara en mönsterfamilj på alla sätt. Don gjorde karriär inom militären, hemma var Mimi en strävsam matriark som uppfostrade deras tio pojkar och två flickor, alla födda under babyboom-åren mellan 1945 och 1965. De bodde på Hidden Valley Road, i Colorado Springs.
Framför allt Don Galvin var en viktig gestalt i pojkarnas liv. Han var falkenerare, intellektuell, krigshjälte, underrättelseofficer och rådgivare åt guvernörer. Alla de tio pojkarna trodde att de skulle kunna bli som han. Och till en början trodde man kanske att det skulle kunna bli så. Flera av dem ägnade sig framgångsrikt åt sport, musik och schack. Men under det turbulenta 60-talet rämnade den lyckliga fasaden och tragedierna kom slag i slag. Snart började några av pojkarna uppvisa andra, märkliga egenskaper. Någon var manisk, en annan våldsam och labil. Någon hörde röster. Det förekom övergrepp och stridigheter, slagsmål och bråk i hemmet. Men länge förnekade Mimi och Don utåt att någonting var på tok och försökte hålla en stenhård disciplin hemma. Och en av dem som höll sina djupaste rädslor hemliga för alla andra – skulle i en outgrundlig våldsexplosion förändra allas liv för alltid …
Sex av familjens söner kom så småningom att diagnosticeras med schizofreni, och sjukdomen förde familjen till ruinens brant.
Robert Kolkers berättelse är en hisnande skildring av en familjs kamp mot en sjukdom som alltid gäckat vetenskapen, men visar också hur familjen Galvins unika sjukdomshistoria gav forskningen avgörande kunskaper som fört oss närmare svaret på schizofrenins gåta.