Pastor Viveka kan inte fatta att hon svor åt styrelsen. Visserligen bad hon om ursäkt, men ändå. Hon har svårt att behärska sin ilska nu för tiden (det gick bra de första fyrtiosex åren av livet) och därför går hon på kurs. En kurs där deltagarna får träna på att uttrycka sina känslor på ett balanserat sätt. Men det är inte helt lätt att sätta gränser, vare sig för sin egen ilska eller för andras krav. Särskilt inte för en frikyrkopastor som förväntas räcka till för alla och dessutom ska vara en förebild. Just nu känner hon sig ovanligt till freds när hon lutar huvudet mot bastuväggen på Sandsborgsbadet. Det här är hennes andningshål i tillvaron – åtminstone känns det så tills hon kommer på att det är knepigt att vara pastor i baddräkt. Kanske är det hennes flammiga ben Enskedeborna tänker på medan hon predikar?

Avslappnad i kroppen och stressad i själen skyndar Viveka hem i novembermörkret, det är trots allt fredagskväll och den obligatoriska taco-middagen ska avnjutas därhemma. Plötsligt lägger hon märke till en ensam figur vid korvkiosken, en ung man som ser både ledsen och vilsen ut, och genast börjar hon hetsfundera på några av de hundratals saker hon förväntas ta tag i – helst igår. Dels ska kyrkan starta en ”Alla-kan-sjunga-kör” och dels har församlingen sedan länge talat om att de skulle vilja göra en insats för de Enskedbor som inte har det så lätt i tillvaron – de som bor i området Dalen. Ungdomsgängen, de gamla, de ensamma …

Alla i församlingen tycker det är självklart att Enskedes stundande hundraårsjubileum ska firas just när det också är dags för den årliga julmarknaden och Viveka inser att de därmed inte har lång tid på sig att förbereda – bara några ynka veckor. Medlemmarna i jubileumskommittén har också olika åsikter om hur firandet ska gå till. Snart visar det sig att Selma, Viola och de andra bakande tanterna i kyrkan är arga på paret i den gamla villan uppe på kullen. Enligt tanterna tänker det beskäftiga paret ta över jubileet. Med ens verkar det som om hela Enskede behöver gå på kurs för att hantera känslor.

Änglalikt leende, men med hornen växande på insidan, försöker Pastor Viveka navigera sig fram genom allas göromål och åsikter samtidigt som hon har bekymmer med sin veckopendlande make och en obstinat tonårsdotter. Dessutom får hon av någon outgrundlig anledning ansvar för en fryst laxforell. Och som om inte det vore nog så hittar Viveka också ett lik i parken när hon en kväll är på jakt efter sin sons borttappade vantar …