Brighton and Hove, september 2022. Regnet öser ner och Taylor som anlänt sent till sin vän Barnies begravning är drypande våt. Den lilla bykyrkan är fullpackad med folk så han får ställa sig längst bak. Men när ceremonin börjar är det varken kistan där framme, eller den nästan överdrivet fromme kyrkoherden som drar till sig hans uppmärksamhet. Istället stirrar Taylor på en man som sitter sex rader framför honom.

Även om mannens ansikte inte syns tydligt, eftersom han bär solglasögon, halsduk och en basebollkeps, är Taylor helt övertygad om att det är Rufus Rorke. Hans gamla skolkamrat. Men det kan det ju inte vara. Det är helt enkelt inte möjligt, eftersom Taylor var med på Rufus begravning för två år sedan. Som en av dem som känt Rufus längst var han till och med den som höll minnestalet.

När begravningsakten är över och Taylor lyckats tränga sig ut är mannen spårlöst försvunnen.
Kriminalintendent Roy Grace sitter vid datorn när kommissarie Branson släntrar in och undrar varför Grace har en svampbok uppslagen på skrivbordet. Grace säger att han och Cleo inte brukar prata jobb hemma, men nu har hon avslöjat att det på kort tid dykt upp två fall av svampförgiftning på bårhuset där hon jobbar, något som inte har hänt i Brighton and Hove på över tjugo år.

För säkerhets skull ber Grace Branson att ta reda på om det kan finnas något samband mellan dödsfallen. Och i samma veva drabbas kuststaden av än fler mystiska dödsfall. Vad är det som pågår? Spåren leder in på darknet. Och till en man – vid namn Rufus Rorke.

När sanningen långsamt uppdagas blir det uppenbart att någon njuter av att spela ett lika iskallt som dödligt spel …