Himlen tillhör oss

En gång hade Rob allt. Han var gift med fantastiska Anna, och tillsammans hade de sonen Jack. De bodde i ett idylliskt hus i London. De var lyckliga.

Men det var då det.  Rob slår upp ännu en vodka, han har tappat räkningen på hur många han hällt i sig bara idag, men det känns bra att alkoholen lägger sig som ett dövande lock på tankarna, så att han äntligen får sova och glömma …

Jack var ett efterlängtat barn. Efter flera missfall hade Rob nästan varit beredd på att ge upp. Men inte Anna, hon kämpade på och ville till varje pris försöka igen. De gick till flera specialister och tog alla upptänkliga prover, men man hittade inget fel. Men till slut kom han, deras älskade kärleksbarn. Jack. Han var ett mirakel i deras ögon. De hade aldrig varit lyckligare …

I 5-års present fick Jack en kamera och den var med honom överallt. Så länge Rob kunde minnas hade Jack älskat höga höjder, byggnader, kullar och klippor – var som helst där man hade utsikt. Särskilt gillade han att ta bilder därifrån, och Rob som delade hans intresse följde gärna med och plåtade han med. Jack tog förunderligt bra bilder, de bästa hängde de sedan upp på väggen hemma.

När var det allt hade börjat? Var det den gången Jack skulle testa sin nya Spidermancykel,  tappade balansen och körde in i ett träd? Eller var det den där dagen på leklandet, när Rob hittade honom orörlig på golvet tittandes upp i taket med glasartad blick?  Det var som han just hade vaknat och inte visste var han var någonstans. Han ramlade sa han, utan att veta hur det gick till.

Ända sedan han föll omkull med cykeln hade Anna varit övertygad om att Jack hade något fel på balanssinnet. Men det trodde inte Rob. Det var inget fel på sonens balanssinne, han var bara lite för ivrig och kanske lite klumpig, det var väl inget konstigt att barn krockade med allt möjligt och ramlade omkull? Inget konstigt alls ...

De beslutade att kolla upp det i alla fall, om det så var en enkel öroninflammation så borde en läkare undersöka Jack. Det första besöket resulterade i ännu ett hos en specialist, och efter flera undersökningar, skiktröntgen och blodprover fick Anna och Rob beskedet de aldrig någonsin kunnat föreställa sig.  I ett slag förvandlades livet till en nattsvart mardröm och allt rasade …

Men Rob ger sig inte, han tror att räddningen finns därute. Varje kväll sätter han sig vid datorn med en stadig whisky bredvid sig och letar upp fakta om någon ny behandling, olika studier, olika läkemedel, ett diskussionsforum. På nätet finns många i samma situation. Och där pratas också om en klinik i Prag. Finns räddningen att få där?