Molly sitter i de spräckliga skuggorna under en alm och ser turister som strosar fram och tillbaka längs Stourton-on-the-Hills kullerstensgator. Så sträcker hon på sig, gäspar och tar ett språng ner från träbänken. Första gången hon kom till den här lilla byn i Cotswolds var hon en hemlös och ensam strykarkatt. Nu vet hon precis vart hon är på väg; hem till Mollys kattcafé.

På skylten utanför kattcaféets dörr står det: ”Här finns kaffe, kakor och katter.” Molly kilar in och spatserar över stengolvet, som pryds av ljusrosa tassavtryck som uppstod när hon råkade trampa i en färgpyts under renoveringen. Här och var – på kuddar och i soffan framför stenspisen – ligger hennes kattungar och slumrar. Stämningen är precis så där lugn som den brukar vara före stängning.

Katternas matte Debbie torkar av de sista borden. Hon ser trött ut och föser bort några ljusa lockar som rymt från hästsvansen. Molly rullar ihop sig på en kudde i fönstersmygen och låter värmen från den sjunkande solen göra henne sömnig. Livet är ljuvligt och snart är det jul …

Molly har precis slumrat till när mässingsklockan ovanför dörren plingar. I öppningen står Debbies syster Linda. Hon är allt Debbie inte är. Smal och kantig med långa målade naglar, stylat hår och tajta vita jeans. Och ingen kattmänniska …

Efter att Debbie serverat sin syster en kanna te och ett fyllt hjärta berättar Linda att hon lämnat sin man och tillvaron som lyxhustru – och att hon behöver någonstans att bo. Lägenheten ovanför kattcaféet är för liten för att rymma fler än Debbie, hennes dotter Sophie och alla katterna. Men Debbie är för snäll för att säga det …

Det blir en påfrestande tid för alla. Särskilt när det framkommer att Linda har med sig en bjäbbig liten hund.

Och än är överraskningarna inte över …