Inredningen på syltan Queens Hof där tjugotreåriga Jossan jobbar som servitris hade nog varit modern en gång i tiden men nu kunde den bäst beskrivas som bedagad. Restaurangen var i skriande behov av renovering, men det skulle inte hända, det förstod hon. Jossan som hade flytt från sitt trassliga förflutna och familjen i Småland för att leva livet i Stockholm hade hamnat på restaurangen av en slump när hon sett en handskriven lapp i fönstret om att de sökte folk. Hon hade egentligen bara tänkt stanna ett kort tag och spara ihop lite pengar, men nu hade hon blivit kvar i åtta månader.

Trots sin ringa längd och sitt docksöta ansikte lyckas hon klara av alla stökiga gäster. Men det är en av stamgästerna som utmärker sig, en äldre man med snälla men sorgsna ögon. Första gången Jossan serverade honom var några veckor före jul. Han hade varit blekgrå i ansiktet, sett tärd ut. Han hade suttit för sig själv och iakttagit henne och sedan givit henne överdrivet mycket dricks. Det märkliga var att han tycktes veta hennes namn ...?

En dag blir Jossan kallad till en begravningsbyrå – enslingen Henry, restaurangens märkligaste gäst, har testamenterat sin kvarlåtenskap till henne. Varför just Jossan fått ärva vet familjerättsjuristen inte, men han ger henne ett kuvert, vars innehåll förmodas kunna kasta ljus över mysteriet.

När hon läser brevets första mening får Jossan en chock. Mycket mer hinner hon inte läsa förrän brevet kommer på avvägar. Helst vill hon avfärda mannens grundlösa påståenden, men det är omöjligt. Det han skriver vänder upp och ner på allt hon trott sig veta om sin bakgrund. Hon måste få veta hur det ligger till annars kan hon aldrig få sinnesro.

 Till sin hjälp att nysta i det förflutna får hon Dante, killen i antikvariatet hon sökt upp för att sälja några av de många gamla böcker hon ärvt av Henry. Sökandet efter sanningen leder Jossan ut på en vindlande upptäcktsfärd och ju mer hon får veta om Henry och hans liv, desto mer omvälvande blir historien …