Barnen i Auschwitz
Dagboken var länge en väl bevarad hemlighet ...
Otto B. Kraus överlevde Auschwitz och efter kriget har han försökt gömma undan de mest smärtsamma minnena. Men det förflutna kommer ikapp när en dagbok dyker upp, skriven i förintelselägret av hans lärare Alex Ehren. Den dagboken är utgångspunkt för berättelsen om barnen i Auschwitz ...
”Varför ge judarna privilegier?” När barnens barack öppnas i familjelägret i Auschwitz väcker det en hel del uppståndelse. SS-läkaren doktor Mengele har valt ut några barn som får tillbringa dagarna tillsammans med sina lärare och lekskolefröknar. Det var något helt unikt, men med tiden uppdagas det varför tyskarna lät just de här barnen leva ...
Så kommer läraren Alex Ehrens till familjelägret. Varje dag gör han allt han kan för att skydda barnen mot de fasor livet i lägret innebär. De är knappt åtta år gamla och för att fånga barnens uppmärksamhet hittar han på att de ska leka upptäcktsresande i Amazonas djungel. De älskar leken och med deras hjälp har han snart ritat en detaljerad karta över hela lägret. Vad barnen inte vet är att Alex är med i en grupp som planerar att göra uppror, och kartan ingår i de planerna.
Det fanns inget papper i barnens barack, för det var aldrig meningen att de skulle lära sig läsa och skriva. När Alex Ehren tog med sig barnen på upptäcktsfärd i lägret passade han på att stjäla papper ur papperskorgar, och i smyg skrev de tillsammans en dagbok. Så kommer dagen för doktor Mengeles selektion, när alla ställs upp på rad och döms till slavarbete eller döden ...
Den här boken förflyttar oss till en period i historien som vi aldrig får glömma. På ett mirakulöst sätt har de 123 dagboksbladen, väl nedgrävda i jordgolvet under barnens säng, räddats och bevarats som ett dokument för eftervärlden. Den här boken bygger på dagboksanteckningarna, och Otto B. Kraus var själv ett av barnen i baracken.
- {{info.Text}} {{info.Value}} {{info.Value}}
Otto B. Kraus
Otto B. Kraus föddes 1921 i Prag. I maj 1942 deporterades han tillsammans med hela sin familj till gettot Terezin och därefter till Auschwitz där Otto blev en av medhjälparna i barack 31. När det tjeckiska familjelägret avvecklades mördades fler än 7 000 personer i gaskamrarna medan de arbetsföra, som Otto, skickades till arbetsläger. Ingen annan i Ottos familj var i livet när kriget var över och koncentrationslägren hade upplösts. Han började läsa på universitetet och träffade Dita – ett bekant ansikte från tiden i Auschwitz. (Dita har blivit porträtterad i boken Bibliotekarien i Auschwitz.) De gifte sig 1947 och två år senare emigrerade de till Israel. Otto dog år 2000 i sitt hem, omgiven av sin hustru och sina tre barn.
