Första delen i Johanna Mos NYA spänningsserie Ölandsmörkret!

Julen närmar sig och systrarna Natalie och Meja återvänder till föräldrarnas ensligt belägna hus i Mittlandsskogen. Det har gått tio år sen de firade jul tillsammans och den här gången hoppas de att julefriden ska infinna sig. Men en person saknas. Deras mamma är spårlöst försvunnen ...

Snön ligger gnistrande vit när Natalie kör över Ölandsbron på väg mot sitt barndomshem. Hon har packat den lilla resväskan för hon tänker inte stanna längre än hon måste. Egentligen hade hon haft helt andra planer, men när Meja ringde igår hade hon låtit rädd. I fyra dagar har deras mamma Regina varit försvunnen och nu vill Meja försöka samla familjen till jul. Tänk om pappa fått nog av hennes gränslöshet och kastat ut henne?

Det är verkligen inte första gången som Regina försvinner. Hon har en tendens att komma och gå lite som hon vill, som den gången hon stack iväg till Toscana med en älskare utan att höra av sig på flera dagar. Men förr eller senare brukade hon alltid komma hem.

Meja är först på plats i huset och efter bara några timmar går pappa henne redan på nerverna. Varför är han så tystlåten om vad som hänt? Hur hade föräldrarna egentligen haft det den senaste tiden? Hans fokus är helt inriktat på skidskyttetävlingen på TV, så det är Meja som anmäler henne som försvunnen. Pappan är nybliven pensionär och verkar inte vilja blanda in sina gamla kollegor på Kalmarpolisen.

När Natalie dyker upp ökar spänningarna ännu mer. Hon har alltid stått på pappas sida under alla stormiga år, till skillnad från Meja.

Mejas femtonåriga dotter Agnes är rastlös och går ut medan Meja tar sig an diskberget i köket. Här har ingen vare sig diskat eller dammat på länge. Sen tänker hon sätta upp en julstjärna i fönstret, göra det lite mysigt för Agnes skull. Hon ska bara köra igång en tvätt först. När hon häller ut den överfulla tvättkorgen över golvet, får hon syn på en av pappas rutiga flanellskjortor, indränkt av blod. Är det hennes mammas blod? Tänk om hon är skadad? Eller ännu värre?

Medan Meja städar ser Natalie att Agnes jacka hänger kvar i hallen. Det är kallt och snart kolmörkt så hon kör iväg för att leta efter flickan. I ett av de få husen i närheten bor ett nyinflyttat par. På väg dit tänker hon på vad grannen Torbjörn berättat, att han sett Regina kliva in i en okänd bil samma dag som hon försvann.

Polisen har börjat ställa frågor men Natalies magkänsla säger snart att de är på fel spår. Och när hon knackar på hos de nya grannarna får hon en stark känsla av att de döljer något för henne. Och det är fler som bär på hemligheter i trakten …

När Agnes har varit borta i ett par timmar, surrar Natalies mobil till och hon får ett sms. Det hon läser ger henne kalla kårar upp längs med ryggraden. Och snart tvingas båda systrarna bryta mot husregeln: "Det ska hållas inom familjen …"

Kommissarie Perez är tillbaka! Nu på Orkneyöarna!

Det är arton år sedan Svart som natten, den första deckaren om kommissarie Jimmy Perez på Shetlandsöarna satte avtryck i tusentals svenska läsarhjärtan. Efter boksucéerna kom TV-serien och resten är historia. Nu träffar vi honom äntligen igen. På Orkneyöarna. I juletid …  

Orkneyöarna, december. Det är midnatt när färjan lägger till i Kirkwall, men det bekymrar inte Willow. Hon älskar att komma till öarna med båt, till och med nu med ett barn i magen och fyraårige James att ta hand om, och trots att de är försenade på grund av en tidigare storm. Vintrarna här livar upp henne. Hon njuter av den vilda blåsten och de turisttomma öarna. Att få rota familjen här. För hon och hennes man, kommissarie Jimmy Perez, har bestämt sig för att de aldrig ska flytta härifrån. 

Det lyser i den gamla prästgården när hon parkerar. Hon hade väntat sig att Perez skulle sitta uppe och vänta med brasan tänd, men när hon kommer in märker hon att huset stått tomt ett tag. Om han varit hemma skulle han ha mött dem i hallen och krävt att få natta James. Jimmy Perez adopterade fjortonåriga dotter Cassie ingår också i familjen, men hon är inte heller hemma, utan ska tillbringa jullovet hos sin biologiska pappa på Shetlandsöarna.

Efter att Willow stoppat James i säng får hon förklaringen till att huset är tomt. På köksbordet har hennes man lämnat en lapp: ”Archie Stout är försvunnen och Vaila är helt ifrån sig. Jag har lyckats fixa båttransort till Westray. Jag ringer imorgon. Beklagar. Jag saknar dig och älskar dig.”

Willow, som också är polis, är van vid att någon av dem alltid behöver resa iväg. Hon förstår också varför Perez till varje pris velat ta sig över till grannön Westray. Archie Stout är hans närmaste vän på Orkneyöarna, kanske över huvud taget.

Nästa morgon väcks Willow av att Perez ringer. Han flämtar och kan knappt få fram ett ord. ”Det är Archie.” Han tvingar fram orden. ”Han är död.” En lång tystnad följer. ”Det ser ut som mord.”

Willow tar instinktivt befälet. Hon är inte Jimmy Perez chef, men ansvarar för alla Skottlands öar. Och nu, med ett väderomslag som isar ner alla flygplan och gör det omöjligt för kriminalarna från Glasgow att ta sig hit, vet hon att Perez är den ende på Orkney som har möjlighet att påbörja utredningen. Innan den skyldige har sopat igen spåren.

Men medan den råkalla vinterdimman tätnar och julhelgen närmar sig begås ytterligare ett mord …