I Kidnappningen – En släktberättelse utforskar Anna Schulze en verklig händelse i sin egen familjs historia. Med hjälp av anteckningar, tidningsartiklar och dagböcker låter hon personerna på de svartvita släktfotografierna få liv. Farfar Harald, farmor Daisy och så Ragnar, deras lille pojke, som långt senare blev Annas far. Han som elva år gammal kidnappas och förs ut ur landet av sin egen mor.

Gods och gårdar, skog och åkermark, gruvor och hyttor … Allt börjar egentligen redan 1893 när godsägare Thor Bernhardt gifter sig med sin Agda på Viks gård ute på Värmdö och i samma veva låter anlägga villasamhället Hemmesta. Som kronan i juvelen låter han också uppföra en praktvilla med snickarglädje och glasverandor, tänkt att fungera som familjens sommarnöje. Han döper härligheten till Fruvik, som en hyllning åt sin älskade Agda.

Ja, Thor gör det mesta rätt när han planerar för sin och Agdas framtid. Han är ingenjör och har kommit på en lukrativ idé inom fotografering. På gården anlägger han Svenska torrplåtsfabriken i samma veva som de får sitt första barn, lille Gustav, som kommer att kallas för Gösta. Men trots att torrplåtarna belönas med en bronsmedalj vid den märkvärdiga Stockholmsutställningen dröjer det inte länge förrän tyska fabrikörer konkurrerar ut honom och företaget försätts i konkurs. Mitt i denna katastrof får Gösta en liten syster sin döps till Daisy.

Den näpna lilla Daisy växer upp till en vacker och intelligent, men också egensinnig och manipulativ kvinna. Kanske beror det på händelser i barndomen? Hennes mor kommer i åratal grubbla över varför allting blev som det blev.

1936 fattar nämligen Daisy ett impulsivt beslut för att skaffa sig själv förhandlingsutrymme. Helt utblottad och med två havererade äktenskap bakom sig ser hon inte någon annan utväg än att ta med sig sin elvaårige son Ragnar på en kringflackande flykt från land till land …