Kidnapparen

Missoula, Montana, 1991. Alice Bodine fryser. Hon har tagit sig fram genom snödrivorna längs landsvägen i flera timmar utan att en enda bil har synts till. Hon kanske inte kommer att hinna fram innan det blir mörkt och det oroar henne. Tanken på att slå läger, utan vare sig tält, filt eller mat får henne att öka takten medan hon funderar på hur hon kommer att tas emot därhemma. Hon var arton när hon stack från gården, dagen när hennes präktiga syster Maureen skulle gifta sig. Nu är hon tjugoett – en vuxen kvinna. Och sanningen är den att hon längtar hem till sin mamma, till sin syster, som kanske själv är mamma nu? Till mormor och morfar. Hon längtar till sitt rum med utsikten över bergen i fjärran, till doften av kaffe och bacon i det stora köket på morgnarna och den fantastiska frihetskänslan som infinner sig när hon låter hästen galoppera fram över vidderna.

Tankarna avbryts när hon hör ett motorljud. När hon sedan ser strålkastarna i fjärran viftar hon med armarna.  Som landsortstjej vet hon att ingen i de här trakterna kör förbi en kvinna som signalerar att hon behöver hjälp. Och mycket riktigt, den rostiga gamla Forden stannar. Alice behöver verkligen få skjuts, men hon är inte dum. När mannen vevar ner rutan så countrymusiken strömmar ut gör hon en snabb bedömning av typen. Hans fårskinnspäls och bruna hatt ser slitna ut, men han är snygg, trots att han är minst fyrtio. Och han känner till familjen Bodines gård, det är bara att hoppa in. De småpratar en stund och Alice njuter av att få tillbaka känseln i sina stelfrusna fötter. Hon får en chock när det första knytnävslaget kommer …

Familjen Bodines gård, Montana, nutid. Gryningsljuset färgar de snötäckta bergen rosa medan Bo Longbow dricker sin första kopp kaffe. Det är en perfekt start på en novemberdag. Hon älskar den här platsen, sin familj och sitt jobb. De är fyra generationer i släkten Bodine-Longbow som tillsammans sliter dygnet runt för att driva hotellet, restaurangen, gården med alla hästar och mängder av turistaktiviteter – men det är Bo som är chef och hon har nyligen utökat arbetsstyrkan. Storstadstjejen Jessica ska ha hand om aktiviteterna, den före detta rodeo-ryttaren Easy ska hjälpa till med hästarna och Callen – en ung man som för många år sedan gav sig av från trakten – ska alternera mellan gården och resorten. Till Bos belåtenhet verkar Callen, som en gång i tiden fick hennes hjärta att klappa extra hårt, inte ha förlorat sin dragningskraft. De hittar allt oftare tillfällen att ses.

Men trots att familjen lever sin dröm bär flera av dem på en stor sorg. För åratal sedan, innan Bo föddes, rymde hennes moster Alice från gården. Den egensinniga tjejen återvände aldrig och de flesta antar att hon är död. Men det är hon inte. Inte långt från Bodines gård pågår någonting fasansfullt – något som ofta får Alice att önska att hon vore just död.

Och plötsligt, en sen kväll strax före jul, försvinner en ung kvinnlig bartender efter sitt arbetspass på resortens saloon. Morgonen därpå hittas hon misshandlad till döds i en snödriva. Men det brutala mordet är bara det första tecknet på fara. Snart hittas ännu en kvinna död. Och livsfaran tycks gäcka dem alla och kan slå till var som helst – i den snötyngda skogen, bland de otillgängliga bergen eller till och med på den ombonade gården.

Samtidigt, medan vintern tar ett allt hårdare grepp om Montanas vidsträckta vidder, anar Alice ett ljus i mörkret och kanske, en väg till frihet …