Den kalla vinden viner. Av någon anledning känner han sig rädd. När den unge trädgårdsmästaren Lee kommer till sin arbetsplats, en museiträdgård i centrala London, är han alldeles ensam bland de vita marmorkeruberna i trädgården och rädslan han känner får honom att skämmas. Plötsligt hörs ett ljud.  En ringsignal från en mobil. Det kommer från ett gammalt förfallet båtskjul på stranden vid en liten anlagd sjö i parken. Därinne kan han urskilja en roddbåt. Det är när han lyckas ta sig båtskjulet han gör den fruktansvärda upptäckten. Något sticker upp genom den isbelagda sjön. Det ser ut som en fingertopp täckt av frost. När han tittar närmare ser han ett kvinnoansikte under isen. De bruna uppsvullna ögonen stirrar tomt på honom. Kvinnans läppar är särade som om hon försökte säga något. Lee skriker.

Kriminalkommissarie Erika Foster kallas in för att leda mordutredningen på den unga kvinnan. Offret visar sig vara den 23-åriga Andrea Douglas- Brown som varit försvunnen i fyra dagar. Hon kom från en mycket mäktig och inflytelserik familj, hennes far, Lord Douglas-Brown, var en ansedd adlig labourpolitiker, och hon själv rörde sig i välkända societetskretsar vilket fick pressen att kasta sig över fallet.

Societetsskönheten Andrea tycktes ha levt ett avundsvärt liv. Hon hade inget fast jobb, utan levde gott på faderns bekostnad. Hon skulle ha gift sig till sommaren. Vem ville ta livet av hennes och varför? Och vad gjorde hon egentligen i den delen av London, långt ifrån sina kvarter, där brukade väl inte miljonärsdöttrar slå runt? Det var ett mysterium.

Ju mer Erika Foster gräver i fallet, desto märkligare blir det. Snart upptäcker hon kopplingar till mord på andra kvinnor, alla strypta och slängda som sopor i vattendrag runt London … Är det en seriemördare som härjar?

Foster inser snart att hon kämpar mot en mer hänsynslös mördare än någon hon tidigare mött ...