Dödligt hot

Jan Mårtensons nya deckare Dödligt hot inleds med en rivstart, och det på mycket speciell plats; Salon de Compagnie i Sofia Albertinas palats, mitt i Stockholm. Där huserar Utrikesdepartementet, och nu har personer ur Sveriges högsta ledning samlats för rådslag.

Anledningen är minst sagt allvarlig. Det har skett en kidnappning. Och den som kidnappats är ingen mindre än Jonas Berg, nationell samordnare när det gäller terrorism. Jonas Berg är också antikhandlare Johan Kristian Homans kusin, och därtill en nära vän till honom.

Kidnappningen blir början på en ytterst fartfylld och komplex intrig, där Homan i vanlig god stil dras in, trots sina föresatser att denna gång hålla sig utanför hetluften. Homan borde nog ha lyssnat noggrannare på råden från omgivningen och inte blandat sig i, för nu står mer än någonsin på spel, inte bara för honom själv utan för hela nationen.

Saken är den att det finns allvarliga indikationer på att ett taktiskt kärnvapen ligger dolt i Stockholm. Det har kommit fram när två nyckelpersoner i en terrororganisation häktats. Ett anonymt brev som skickats till regeringskansliet kräver att terroristerna släpps – om så inte sker, kommer stora delar av Sveriges huvudstad att utplånas. Bokstavligen … Är hotet äkta eller är det ett grotesk skämt?

Det mardrömslika scenario som Johan Kristian Homan bit för bit dras in i leder obönhörligen till ond bråd död, inte bara en gång, utan flera. Och Homan hamnar även själv i dödlig fara …

Som välbehövlig motvikt till hemskheterna bjuds läsaren i Jan Mårtensons nya deckare även på massor av kuriosa, kultur, mat och vin, alltsammans i synnerligen behagliga doser. Vi får följa med till Loka, Björkesta, London och Paris, och det blir också kära återseenden med alla omtyckta, återkommande karaktärer: kollegan och vännen Eric Gustafssson, hjälpredan Ellen Andersson, kiminalkommissarien Calle Asplund och givetvis också Homans särbo Francine Silfverstierna – som jobbar på Säpo – och siameskatten  Cléo de Merode, som ännu en gång får en avgörande betydelse för dramats utgång. Boken avslutas med ett läckert recept.