”Jag är en mördare.” Det är vad Roy Opgard tänker när han står på trappan till en villa utanför Oslo. Kanske för att försäkra sig om att det han ska göra nu är något han kan klara av, eftersom han tidigare gjort betydligt värre saker. ”Lugn nu. Skitsamma, bara få det gjort.” säger han till sig själv och ringer på hos Bent Halden, en av de två konsulter som ska skriva en rapport om ett planerat tunnelbygge i Roys hemtrakt, den lilla glesbygdsorten Os.

”Kan vem som helst bli en mördare? Eller har de flesta en mental eller moralisk spärr?” Det är såna saker Roy funderar på medan hans Volvo V60 plöjer tillbaka hem till Os genom mörkret efter sin framgångsrika övertalningsexpedition.

Klockan har precis passerat midnatt när Roy stannar till på höjden och tittar ut över Os. Han spejar i riktning mot den högt och ensligt belägna gård där han fortfarande bor tillsammans med sin bror Carl. Barndomshemmet syns knappt i mörkret och han funderar över klichén att det är segt, fåordigt folk som lärt sig överleva i hårda trakter. Det stämmer bra när det gäller Os invånare och är helt sant när det gäller familjen Opgard.

Numera lever det lilla fjällsamhället nästan uteslutande av turismen. Och när Carl, nyss hemkommen från Amerika, lät bygga ett flott spa-hotell blev han givetvis kungen av Os. Roy, som efter flera års slit på ortens mack numera är dess ägare, driver också den enda puben. Men bröderna Opgard har också andra storslagna planer. De tänker uppföra en nöjespark. Det är därför Roy varit i Oslo på en liten övertalningsexpedition. Och kanske är det bara början på allt som behöver fixas med deras okonventionella metoder? Både Roy och Carl har vanan inne sedan många år.

Det är dock inte alla i Os som ser på brödernas framfart med blida ögon. Länsman Kurt Olsen är övertygad om att de sedan många år tillbaka har ett antal liv på sitt samvete. Han har bara inte lyckats bevisa det än. Inte förrän nu, när han kan ta hjälp av ny teknik.

Men snart sker fler mystiska dödsfall i den vackra, stillsamma lilla fjällorten …