Onsdagsbarn
Inbunden
Förväntas skickas under v.{{selectedProduct.ReleaseWeek}}
Förväntas skickas under v.{{selectedProduct.ReleaseWeek}}
Kommer Alan Banks finna 7-åringen innan det är för sent?
En sjuårig flicka försvinner från sitt hem i Eastvale, bortförd av ett välklätt par som utger sig för att vara socialarbetare. Kommissarie Alan Banks kastas in i en kamp mot klockan, och kriminalintendent Gristhorpe ser skrämmande kopplingar till ett gammalt fall som kallades Moor Murders.
Kommissarie Alan Banks ser sig om i vardagsrummet, som mest liknar en soptipp. På golvet ligger en leksaksdocka på rygg och mattan den ligger på är ingrodd med smuts.
”Varför väntade du så länge med att höra av dig?” Banks ser frågande på kvinnan. Hennes uttryckslösa ögon får Banks att undra om han behöver upprepa frågan. Brenda Scupham verkar inte vara den skarpaste kniven i lådan. Inte någon dröm-mamma heller. Annars hade hon knappast släppt i väg sin sjuåriga dotter Gemma ensam med två okända människor som ringde på dörren och utgav sig för att vara socialarbetare. Nu har flickan varit borta i ett dygn och ingen på socialkontoret känner till en mr Brown och miss Peterson, som det välklädda paret sa sig heta.
I skolan får Banks höra att Gemmas lärare brukar tänka på henne som ett ”onsdagsbarn”, efter en gammal ramsa. Flickan är tystlåten och begåvad, och vid några tillfällen har hon setts gråta helt tyst för sig själv.
Kriminalintendent Gristhorpe har precis slagit sig ner i fåtöljen framför brasan när telefonen ringer. Funderingarna kring den förestående pensionen avbryts tvärt när han får veta att Alan Banks och kriminalassistent Susan Gay behöver hjälp med sökandet efter ett försvunnet barn. Med bister min drar Gristhorpe på sig tweedkavajen och går ut till bilen.
När han kör mot Eastvale känner han en rysning längs ryggraden. Tankarna går till fallet han aldrig kunnat glömma. Den tioåriga flickan de hittade ute på heden 1965, hon som visade sig vara ännu ett offer för paret som kom att kallas Moor Murderers. Det värsta var att lyssna på bandet som mördarna spelat in, där den lilla flickan ropade på sin mamma. Trots att Gristhorpe inte är det minsta troende ber han en stilla bön om att det nya fallet inte har några likheter med dåtidens.
Peter Robinson
Peter Robinson är en av Englands största deckarförfattare. Hans böcker har översatts till 19 språk och flera av hans kriminalromaner är prisbelönta. Mest känd är han för deckarna om kriminalinspektör Alan Banks i den fiktiva staden Eastvale i Yorkshire, som även blivit tv-serie. Den första boken publicerades 1987 och serien har sålt mer än 8,8 miljoner exemplar. Här i Sverige har böckerna bland annat erhållit Svenska Deckarakademins Martin Beck Award för bästa utländska kriminalroman. År 2022 gick Peter Robinson bort och Dold i skuggor är den sista deckaren om Alan Banks. På vår hemsida hittar du alla tidigare tillgängliga titlar och en hyllning till Peter Robinson.
Kommer Alan Banks finna 7-åringen innan det är för sent?
En sjuårig flicka försvinner från sitt hem i Eastvale, bortförd av ett välklätt par som utger sig för att vara socialarbetare. Kommissarie Alan Banks kastas in i en kamp mot klockan, och kriminalintendent Gristhorpe ser skrämmande kopplingar till ett gammalt fall som kallades Moor Murders.
Kommissarie Alan Banks ser sig om i vardagsrummet, som mest liknar en soptipp. På golvet ligger en leksaksdocka på rygg och mattan den ligger på är ingrodd med smuts.
”Varför väntade du så länge med att höra av dig?” Banks ser frågande på kvinnan. Hennes uttryckslösa ögon får Banks att undra om han behöver upprepa frågan. Brenda Scupham verkar inte vara den skarpaste kniven i lådan. Inte någon dröm-mamma heller. Annars hade hon knappast släppt i väg sin sjuåriga dotter Gemma ensam med två okända människor som ringde på dörren och utgav sig för att vara socialarbetare. Nu har flickan varit borta i ett dygn och ingen på socialkontoret känner till en mr Brown och miss Peterson, som det välklädda paret sa sig heta.
I skolan får Banks höra att Gemmas lärare brukar tänka på henne som ett ”onsdagsbarn”, efter en gammal ramsa. Flickan är tystlåten och begåvad, och vid några tillfällen har hon setts gråta helt tyst för sig själv.
Kriminalintendent Gristhorpe har precis slagit sig ner i fåtöljen framför brasan när telefonen ringer. Funderingarna kring den förestående pensionen avbryts tvärt när han får veta att Alan Banks och kriminalassistent Susan Gay behöver hjälp med sökandet efter ett försvunnet barn. Med bister min drar Gristhorpe på sig tweedkavajen och går ut till bilen.
När han kör mot Eastvale känner han en rysning längs ryggraden. Tankarna går till fallet han aldrig kunnat glömma. Den tioåriga flickan de hittade ute på heden 1965, hon som visade sig vara ännu ett offer för paret som kom att kallas Moor Murderers. Det värsta var att lyssna på bandet som mördarna spelat in, där den lilla flickan ropade på sin mamma. Trots att Gristhorpe inte är det minsta troende ber han en stilla bön om att det nya fallet inte har några likheter med dåtidens.
