Författarmöten
Sören Sveistrup: "Min tuffa uppväxt har påverkat mig enormt"
Sören Sveistrup gjorde succé med Kastanjemannen, som även blev tv-serie. I nya fristående Kurragömma får vi träffa kommissarierna Hess och Thulin igen. För Bonniers Bokklubb berättar han om sin tuffa barndom, hur han fick idén till nya kriminalromanen och vad han lärde sig när han var först 45 år.
Hur fick du idén till Kurragömma?
- Jag börjar alltid med att tänka på vad som skrämmer mig. Här fokuserade jag på känslan av att bli förföljd och övervakad. Dessvärre är det ju så i de många stalker-berättelser som jag gjorde research på, att det ofta är tidigare partners som stalkar sina ex. Det fick mig att tänka på hur groteskt det är att något som börjar med kärlek slutar i hot och hat. Vi människor har som vuxna dessutom en del hemligheter för varandra och på det sättet fortsätter den kurragömma-lek vi lekte som barn. Så föddes temat i boken.
"De har haft ett misslyckat kärleksförhållande"
Hur skulle du beskriva den?
- Då jag kommit på att jag ville skriva om stalking och obehaglig kurragömma saknade jag det obehagliga sätt som det skulle ske på. Jag tyckte inte att det jag kom på var bra nog. Så kom jag att tänka på en gammal barnramsa av Halfdan Rasmussen som jag själv hört som liten och den ramsan blev bokens signum. På ett sätt är det bara en oskyldig ramsa och på ett annat sätt är det en illavarslande nedräkning. Det har såklart också att göra med att kurragömma och ramsor ger ett eko av de känslor man hade som barn. Alla kan komma ihåg den spänningen. Den sitter i ryggmärgen på oss. Det passade perfekt för att skapa en twilight zone mellan barns oskyldiga lek och den hemlighetsfulla vuxenvärlden.
I Kurragömma får vi träffa Naia Thulin och Mark Hess igen. Hur har de utvecklats sedan förra gången vi mötte dem i Kastanjemannen?
- Sedan sist har de haft ett misslyckat kärleksförhållande. De kände attraktion och förståelse för varandra, men så kom verkligheten ikapp – vart ska det här leda? Hess funderade även över om han skulle kunna vara bonuspappa till Thulins dotter Le. De sakerna kunde de inte lösa och Hess stack tillbaka till Europol. Thulin har nu startat en cyber crime unit, NC3, och även träffat en annan man, Björn, som hon är väldigt kär i. När hon på,alla hjärtans dag, är på skidsemester i Sverige med Björn, kommer hon att tänka på ett fall om en försvunnen frånskild kvinna ...
Vad kan du berätta om Thulins nya kollega Raheem? Hur tänkte du när du skapade honom?
- Raheem är en digital trollkarl. En tidigare hacker och självlärd it-expert, och har nu blivit rekryterad av NC3 där han gör stor nytta. Han har blivit Thulins fasta partner, en person hon har lärt sig att lita på, men hennes tålamod sätts på prov eftersom det tar lite tid för Raheem att spåra de digitala gärningsmännen. Jag har själv besökt NC3 för att se hur de jobbar och det var viktigt för mig att Raheems tekniska arbete stämde överens med verkligheten.
"Gärningsmännen har överraskat mig"
Har du någon gång blivit överraskad av dina egna karaktärer när du skriver – att de tagit en oväntad riktning?
- Faktiskt bara av gärningsmännen. Några gånger blir de mer utstuderade och ondskefulla än jag hade räknat med. Det är som om de springer nedför ett berg och inte kan stanna.
Du skriver ofta om barn och hur uppväxten påverkar dem som vuxna. Vad är det som gör att du är så intresserad av det?
- Jag märker hur mycket min uppväxt har präglat mig. I mina ögon blir barndomen ett karbonpapper för hur vi blir som vuxna. Om du har haft en trygg uppväxt känner du tillit till omvärlden och dina medmänniskor. Om du haft en otrygg uppväxt måste du kämpa för att nå dit. I gengäld värdesätter försummade människor tryggheten mer när de får den.
"Min barndom har påverkat mig enormt"
Hur tänker du att din egen barndom har påverkat dig?
- Enormt. Precis som alla andra. Jag fick ett tungt bagage från barndomen pga mina föräldrar dysfunktionella äktenskap och skilsmässan, men jag har accepterat det och lärt mig leva med det. Och lärt mig att vända det hela till något positivt.
Vad gör du helst när du inte skriver?
- Är med min familj eller vänner. Reser eller spelar padel, tennis och golf. Går många promenader med vår hund Woody.
Om du inte var författare, vad skulle du vilja jobba med då?
- Då skulle jag gärna undervisa i film och berättande. Eller hjälpa barn och unga som har det svårt. Eller resa runt och skriva om fotboll, Tour de France och Wimbledon.
Om Kurragömma var en drink, vilken skulle den vara?
- Oh, svårt att svara på. Kanske är boken ”livsfarlig” – precis som absinth…
Du är ju även manusförfattare som bland annat skrivit manus till supersuccén Brottet och du gjorde även Kastanjemannen till tv-serie. Kan du avslöja vad du skriver nu – bok eller film?
- Just nu arbetar jag faktiskt på en ny bok om Hess och Thulin. En fortsättning på Kurragömma. Men tids nog vill jag nog också skriva manus till tv och film igen. Det beror på vad som händer. Några gånger kan man ha tur och får ett erbjudande man inte kan tacka nej till.
Sören Sveistrup
Född: 7 januari 1968
Bor: Hellerup, norr om Köpenhamn.
Familj: Gift med författaren Kristina Antivakis, som jag har 2 söner med.
Författare du alltid läser: Ingen särskild, förutom min frus böcker.
Bok som gjort avtryck: The Great Gatsby, Bröderna Lejonhjärta, Anna Karenina, American Psycho, Män utan kvinnor, Idioten, Frankenstein, Och så var det bara en, Alkemisten.
Vill läsa härnäst: Chris Carter Ondskan.
Beskriv dig själv med tre ord: Far – sentimental – kämpe.
Dold talang: Lärde mig själv att åka skidor som 45-åring och är väldigt stolt över det.
Motto: "Det ska nog gå."
LÄS OCKSÅ: