Skulden jag bär på : Två systrar - två världar
Inbunden
Förväntas skickas under v.{{selectedProduct.ReleaseWeek}}
Förväntas skickas under v.{{selectedProduct.ReleaseWeek}}
Elisabet Höglund berättar om sin systers tragiska öde.
Den 13 januari 2017 avled Birgitta Börjesson, en för de flesta totalt okänd kvinna, 73 år gammal. Men för en person var hon känd och älskad, nämligen för hennes syster Elisabet Höglund.
Här berättar journalisten och författaren Elisabet Höglund om sin okända syster Birgitta. Hon berättar om ett människoöde kantat av tragedier, sjukdomar och lidanden. Birgitta dog ensam i sitt nedslitna hus i en liten by i Halland, saknad av ingen annan än av sin syster. Inte ens hennes dotter sörjde henne.
Elisabet och Birgitta hade samma föräldrar, samma gener och levde i samma uppväxtmiljö. Elisabet blev en framgångsrik journalist, författare, konstnär och idrottskvinna. Hennes syster Birgitta föddes med hjärnskador. Hennes uppväxt var svår. Hon hade problem i skolan och vistades lång tid på en barnpsykiatrisk klinik. Hennes start i livet var den sämsta tänkbara. Hon dömdes tidigt till ett liv i utanförskap och lidande.
Birgitta kom att tillhöra gruppen multisjuka, utslagna ur arbetslivet, glömda av samhället. De sista tio åren levde hon totalt ensam i en social misär utan dess like och dog av sjukdomar som hon inte orkade söka bot för.
I boken frågar sig Elisabet: Hur kan två systrar med så lika bakgrund hamna i två så skilda världar? Den ena i en värld präglad av framgång och berömmelse, den andra i en värld präglad av fattigdom, arbetslöshet och misär? Vad var det som gjorde att livet för dessa båda systrar kom att följa två rakt motsatta vägar, den ena rakt uppåt, den andra långsamt ner i djup misär och tragedi?
Läs mer
Elisabet Höglund berättar om sin systers tragiska öde.
Den 13 januari 2017 avled Birgitta Börjesson, en för de flesta totalt okänd kvinna, 73 år gammal. Men för en person var hon känd och älskad, nämligen för hennes syster Elisabet Höglund.
Här berättar journalisten och författaren Elisabet Höglund om sin okända syster Birgitta. Hon berättar om ett människoöde kantat av tragedier, sjukdomar och lidanden. Birgitta dog ensam i sitt nedslitna hus i en liten by i Halland, saknad av ingen annan än av sin syster. Inte ens hennes dotter sörjde henne.
Elisabet och Birgitta hade samma föräldrar, samma gener och levde i samma uppväxtmiljö. Elisabet blev en framgångsrik journalist, författare, konstnär och idrottskvinna. Hennes syster Birgitta föddes med hjärnskador. Hennes uppväxt var svår. Hon hade problem i skolan och vistades lång tid på en barnpsykiatrisk klinik. Hennes start i livet var den sämsta tänkbara. Hon dömdes tidigt till ett liv i utanförskap och lidande.
Birgitta kom att tillhöra gruppen multisjuka, utslagna ur arbetslivet, glömda av samhället. De sista tio åren levde hon totalt ensam i en social misär utan dess like och dog av sjukdomar som hon inte orkade söka bot för.
I boken frågar sig Elisabet: Hur kan två systrar med så lika bakgrund hamna i två så skilda världar? Den ena i en värld präglad av framgång och berömmelse, den andra i en värld präglad av fattigdom, arbetslöshet och misär? Vad var det som gjorde att livet för dessa båda systrar kom att följa två rakt motsatta vägar, den ena rakt uppåt, den andra långsamt ner i djup misär och tragedi?
Läs mer