Herrarna satte oss hit : om tvångsförflyttningarna i Sverige
Inbunden
Förväntas skickas under v.{{selectedProduct.ReleaseWeek}}
Förväntas skickas under v.{{selectedProduct.ReleaseWeek}}
Vinnare av Augustpriset 2020!
När Norge blir en nation 1919 tvingas de renskötande samerna lämna sina hem som finns på markerna. Genom foton, brev och jojktexter framträder en kör av röster som skildrar ett hårt liv, renar som går förlorade, barn som lämnas till släktingar och sedan blir kvar. Sorg som tystas men ändå förs vidare.
För hundra år sedan inleddes tvångsförflyttningarna av renskötande samer i Sverige. På samiska föds ett eget ord; Bàggojohtin, tvångsförflyttning. De första som tvingas iväg lämnar sina hem i tron att de ska få komma tillbaka.
Bakgrunden är att Norge har blivit en egen nation. Att människor flyttar över gränsen med renar är ett rött skynke för den norska staten som vill ha marken för sina landsmän. 1919 kommer Sverige och Norge överens om att begränsa hur mycket ren som får flytta över gränsen och i och med det inleds tvångsförflyttningarna av ett stort antal renskötande familjer.
Genom berättelser, foton, brev och jojktexter framträder en kör av röster som skildrar ett hårt liv, renar som går förlorade, barn som lämnas till släktingar och sedan blir kvar. Sorg som tystas men ändå förs vidare.
Elin Anna Labba
Elin Anna Labba är journalist och har tidigare varit chefredaktör för tidskriften Nuorat. Idag jobbar hon på Tjállegoahte, Författarcentrum Sápmi i Jokkmokk, vars uppgift är att stärka och synliggöra den samiska litteraturen. Elin Anna Labba kommer själv från en familj som bodde på marker som stängdes för dem. För henne är texten ett sätt att väva sin egen familjs historia. Hon tilldelades Augustpriset 2020, Årets svenska fackbok, för Herrarna satte oss hit.
Vinnare av Augustpriset 2020!
När Norge blir en nation 1919 tvingas de renskötande samerna lämna sina hem som finns på markerna. Genom foton, brev och jojktexter framträder en kör av röster som skildrar ett hårt liv, renar som går förlorade, barn som lämnas till släktingar och sedan blir kvar. Sorg som tystas men ändå förs vidare.
För hundra år sedan inleddes tvångsförflyttningarna av renskötande samer i Sverige. På samiska föds ett eget ord; Bàggojohtin, tvångsförflyttning. De första som tvingas iväg lämnar sina hem i tron att de ska få komma tillbaka.
Bakgrunden är att Norge har blivit en egen nation. Att människor flyttar över gränsen med renar är ett rött skynke för den norska staten som vill ha marken för sina landsmän. 1919 kommer Sverige och Norge överens om att begränsa hur mycket ren som får flytta över gränsen och i och med det inleds tvångsförflyttningarna av ett stort antal renskötande familjer.
Genom berättelser, foton, brev och jojktexter framträder en kör av röster som skildrar ett hårt liv, renar som går förlorade, barn som lämnas till släktingar och sedan blir kvar. Sorg som tystas men ändå förs vidare.