Vulcan
Inbunden
Förväntas skickas under v.{{selectedProduct.ReleaseWeek}}
Förväntas skickas under v.{{selectedProduct.ReleaseWeek}}
Sophies val
”Jag är omåttligt förtjust i den här boken – och skulle behöva ett helt kapitel för att förklara varför. Så jag säger bara: LÄS!” / Sophie
Följ med till köpingen Tidaholm – strejkåret 1909!
Några av de fyrtiosex flickor och kvinnor som dog i den stora fabriksbranden i Tidaholm 1875 kan inte komma till ro. I Nino Micks hyllade debutroman Vulcan berättar de för oss om allt de ser. Allt som händer Sara, Naemi och de andra arbetarkvinnorna trettiofem år senare, strejkåret 1909 …
Tidaholm, våren 1909. Sara sitter på sängkanten, lusbiten som vanligt och öm i nacken efter gårdagens hårda arbete. Hon sticker fötterna i träskorna och vrider sig mot tvillingarna som under natten krupit ner hos henne. Hon stryker handen övre Gustafs kind och Gunhild grymtar till.
Hemmet är som vilket arbetarhem som helst. Pinnstolar, trasmattor, utdragssoffa, vattenspann, vedskrymsle. Hon öppnar spisluckan, tar en näve bönke och lite tändved, sträcker sig och finner asken med tändstickor. De där stickorna, det är det enda de har i överflöd.
Sara arbetar på stadens tändsticksfabrik, Vulcan. Dag ut och dag in fyller hon askarna med fosforstickor, askar som skickas till främmande länder. Hon arbetar fort, men inte för fort. Det kan vara farligt, för fosforstickan tänds så lätt. Medan nackvärken tilltar maler tankarna. Har hon tillräckligt till barnens middag? Varför måste Salemon nödvändigtvis vägra värnplikten och hamna i fängelse? Tänk om maken aldrig mer kommer hem? Hon har inte hört något sedan han greps.
Men snart händer något än mer fasansfullt. Lilla Gunhild försvinner i skogen.
Det är vår och det ska firas. Karlarna släpar ihop grenar till en brasa medan disponentskan och de andra fina fruarna firar med en soaré med dans i bibliotekshuset. Naemi, däremot, vill inte dansa. Hon sörjer sin bästa kamrat, Salemon, som tillsammans med den snälle Natanael och flera andra tillhör ungsocialisterna. Hur ska allt gå utan Salemon?
Sara, Naemi och de andra kvinnorna sliter hårt på Vulcan och villkoren är usla. Men kanske kan en storstrejk ändra på det? Vilka vågar riskera sin försörjning?
Läs mer
Sophies val
”Jag är omåttligt förtjust i den här boken – och skulle behöva ett helt kapitel för att förklara varför. Så jag säger bara: LÄS!” / Sophie
Följ med till köpingen Tidaholm – strejkåret 1909!
Några av de fyrtiosex flickor och kvinnor som dog i den stora fabriksbranden i Tidaholm 1875 kan inte komma till ro. I Nino Micks hyllade debutroman Vulcan berättar de för oss om allt de ser. Allt som händer Sara, Naemi och de andra arbetarkvinnorna trettiofem år senare, strejkåret 1909 …
Tidaholm, våren 1909. Sara sitter på sängkanten, lusbiten som vanligt och öm i nacken efter gårdagens hårda arbete. Hon sticker fötterna i träskorna och vrider sig mot tvillingarna som under natten krupit ner hos henne. Hon stryker handen övre Gustafs kind och Gunhild grymtar till.
Hemmet är som vilket arbetarhem som helst. Pinnstolar, trasmattor, utdragssoffa, vattenspann, vedskrymsle. Hon öppnar spisluckan, tar en näve bönke och lite tändved, sträcker sig och finner asken med tändstickor. De där stickorna, det är det enda de har i överflöd.
Sara arbetar på stadens tändsticksfabrik, Vulcan. Dag ut och dag in fyller hon askarna med fosforstickor, askar som skickas till främmande länder. Hon arbetar fort, men inte för fort. Det kan vara farligt, för fosforstickan tänds så lätt. Medan nackvärken tilltar maler tankarna. Har hon tillräckligt till barnens middag? Varför måste Salemon nödvändigtvis vägra värnplikten och hamna i fängelse? Tänk om maken aldrig mer kommer hem? Hon har inte hört något sedan han greps.
Men snart händer något än mer fasansfullt. Lilla Gunhild försvinner i skogen.
Det är vår och det ska firas. Karlarna släpar ihop grenar till en brasa medan disponentskan och de andra fina fruarna firar med en soaré med dans i bibliotekshuset. Naemi, däremot, vill inte dansa. Hon sörjer sin bästa kamrat, Salemon, som tillsammans med den snälle Natanael och flera andra tillhör ungsocialisterna. Hur ska allt gå utan Salemon?
Sara, Naemi och de andra kvinnorna sliter hårt på Vulcan och villkoren är usla. Men kanske kan en storstrejk ändra på det? Vilka vågar riskera sin försörjning?
Läs mer