Huset är så fullt av minnen att Sofie inte kan förmå sig att sälja det. Därför flyttar hon in i sitt gamla barndomshem med sina två barn, trots att hon är ovan husägare och fortfarande mycket påverkad av sorgen efter sin pappa.

I huset bredvid bor Veronica. Förr var hon och Sofie vänner, nu nöjer de sig med ett stelt hej. Veronica och hennes man lever det perfekta livet, men vad hjälper det när ens yngsta barn plötsligt vägrar gå utanför dörren?

I det röda huset nere vid vattnet bor Lars. Han matar sina hönor och märker att frun Ewa verkar ha tröttnat på honom. Hur gör man när så mycket av det man tidigare älskat blir omöjligt?

De tre grannarna betraktar till en början varandra på avstånd, men olika händelser tvingar dem närmare varandra. Kanske kan grannarna hjälpa varandra att ta sig vidare i livet, trots diverse olikheter?