Med utsträckta armar balanserar Patch på den rostiga rälsen efter Monta Clares gamla järnväg som löper genom skogen. Hans ensamstående mamma har sålt på honom den romantiska idén om pirater och sytt en ögonlapp med en stjärna på, eftersom han är född med bara ett öga. Och det är inte sällan han tvingas slåss för sitt liv på skolgården, eller tysta sin hungriga mage med berättelser om kvällarna. Tur att han har sin bästa vän Saint, Saint med sitt ljusa hår i fläta och med glasögon så tjocka att hon ständigt ser lite förvånad ut.

Ett skrik får Patch att stanna upp där på järnvägsrälsen i skogen. Nere i en djup dalgång ser han glimtar av en mörkblå skåpbil. Sen ser han henne: skolans populäraste tjej. En man som är dubbelt så stor håller ett grepp om hennes sönderrivna blus. Patch hasar nerför branten och springer det fortaste han kan mot dem … Patch räddar flickan, men blir själv bortförd.

Saint,  är den som aldrig kommer att sluta leta efter honom. Inte efter att hans mamma brutit ihop och skallgångskedjorna tystnat. Inte ens efter att polischefen gett upp allt hopp och uttryckligen sagt åt henne att hon måste sluta.

Saint kommer skapa en egen karta över alla de bortrövade flickorna – och Patch. Hon kommer hitta ett mönster och få upp ett spår ...