Främlingar jag känner

I en familj kan man ha olika uppfattningar av hur ens gemensamma historia ser ut, men det här är något extra! Ett djärvt och rörande porträtt, delvis självbiografiskt, av en okonventionell familj där båda föräldrarna är döva och kommunikationen är minst sagt kaotisk ...

Alla familjer har sin egen mytologi, men i den här stämmer inte berättelserna överens någonstans. Claudias mamma säger att hon och Claudias pappa träffades när hon räddade honom från att hoppa från en bro. Pappan menar att det var när han räddade mamman från att bli rånad. Föräldrarna kunde inte vara mer olika men en sak har de gemensamt, de är båda döva. Teckenspråk bryr de sig inte om att lära sig och de flyttar ofta, så när Claudia växer upp känner hon sig rotlös och längtar samtidigt efter frihet. Bara böckerna och en omtumlande kärlekshistoria kan hjälpa henne att skapa sin egen historia.