Mardrömmarna väcker fyraårige Noah varje natt. Han skriker högt, kallsvettas och mamman Janie springer in till honom, tröstar, smeker, talar lugnt med honom.

Noah är ett vackert barn med ljusa lockar och klarblå ögon. Men han är inte som andra. Han känner till ord och han kan saker en fyraåring inte ska kunna …

Han vägrar bada eller ens tvätta sig, motståndet han uppvisar vid åsynen av duschen, liknar ren skräck, därför är han nästan alltid smutsig. Varje naken bit av hans hud är antingen klibbig eller fläckig av bläck, krita eller lim. Janie försöker så gott det går att få bort det värsta med våtservetter. Det går sådär och personalen på förskolan är bekymrad. Men varje gång Janie försöker tvätta honom slingrar han sig och skriker högt som ett snarat djur. Han kämpar som om det gäller livet och gråter hejdlöst. Som den senaste gången. Hon slet in honom i duschen. En hård strid utkämpades men hon lyckades till slut tvätta honom. När det var över låg han vaggande på golvet med armarna om sina uppdragna knän. Hulkande. ”Jag vill åka hem. ”  Det var något Noah sagt i jobbiga situationer ända sedan han var jätteliten.  Janie svarade som hon alltid gjort. ”Du är hemma. ”  Varpå han sa: ”Jag vill till mama.” ”Jag är här, älskling.” sa Janie. Han vände bort blicken. ”Inte du. Jag vill ha min andra mamma.” Han var otröstlig. Janie ryste till.

Personalen på förskolan är ofta bekymrad för Noah. Inte bara för hans vägran att tvätta sig. Det finns andra saker som oroar dem, och som de påtalar för Janie med bekymrade miner. Hur kan det komma sig att han kan allt om Harry Potter, trots att varken de eller Janie läst böckerna för honom? Hur kan han veta saker om dinosaurier som ingen har berättat och känna igen filmer han aldrig har sett? Och än värre, han tycks besitta en enorm kunskap om skjutvapen ... Men det som får förskolans chef att reagera starkast är när Noah en dag säger att han förlorat medvetandet under vattnet, att han ropade på sin mamma men att ingen hjälpte honom, och att han hölls under vattnet och inte kunde andas ...  Med förskräckelse inser Janie att detta just är en av hans återkommande mardrömmar.

Är det ett utslag av ett ovanligt barns livliga fantasi eller finns där någon annan förklaring?   

Till slut vänder sig Janie till Jerome Anderson, professor i psykologi som kastat bort en lysande karriär i sitt sökande efter vad som finns bortom det vi kan se ... Nu kämpar han själv med en begynnande afasi. Kan han rädda Noah?