Tiga som muren

Utan att öppna ögonen ligger hon alldeles stilla och lyssnar till ljudet av någon som rör sig nere på bottenvåningen. Sömnigt konstaterar hon att Lukas är ovanligt hänsynsfull. I vanliga fall brukar hennes tonårsson slamra med skåpluckorna och kylskåpet, på jakt efter något att äta efter en sen kväll med kompisarna. Å andra sidan måste han ha gjort något som väckt henne.

Helena stönar in i kudden och väntar på att rören ska börja brusa. Lukas brukar tycka att det är en god idé att duscha oavsett tid på dygnet. Men inga ljud hörs från rören, bara ljudet av steg där nere. Och i trappan.
Hon sträcker ut handen över nattygsbordet och får tag på mobilen. Displayen lyser upp mörkret en kort stund och visar att klockan är kvart över tre. Jäkla unge!

Först då kommer insikten. Lukas är i Frankrike.

Hon hinner inte landa i tanken, känner bara hjärtat slå hårt i bröstet samtidigt som hon gör ett klumpigt försök att vända sig.

Det är inte hennes son som befinner sig i huset.

I samma ögonblick som insikten når ända fram ser hon sovrumsdörren sakta öppnas …

”Lite till orkar du allt.” Karens faster Ingeborg ignorerar den avvärjande handen och placerar en stor bit grillad makrill med brynt smör och dillstuvad potatis framför sin brorsdotter. Sedan vänder hon sig mot Leo med höjda ögonbryn.

Så fort de ser Ingeborgs gråa hår, uppsatt i en stram knut, försvinna in genom köksdörren igen visslar Karen till sig Buster. Den snälla blandrashunden kommer springande från sin plats under en stor lönn, där Selma leker på en filt, och visar med viftande svans att han mer än gärna räddar dem. Snart är all mat slukad och tallrikarna renslickade. ”Nu återstår bara äppelgömmorna till efterrätt”, viskar Karen och knäpper upp översta knappen i jeansen.

Några timmar och en kvällspromenad senare, och när Selma äntligen har somnat, häller Leo upp en stadig whisky och stönar. Karen höjer sitt glas och skrattar. Hon undrar redan hur de ska orka med sin ”semester” här hos den matglada släkten på Noorö över midsommar. I samma ögonblick ringer hennes mobil.

Det visar sig vara Karens kollega Karl Björken. Han vikarierar som chef över sommaren och vill be henne om en tjänst. En man har försvunnit under mystiska former på Noorö. Först blir Karen skeptisk. Hon har ingen lust att leka privatdetektiv och leta reda på bortsprungna vuxna män. Men snart inser hon att fallet är långt mer komplicerat än så.

Samtidigt befinner sig Karens syster Helena i livsfara …