Micaela Vargas känner sig som en idiot när polisbilen rullar fram till en stor villa i Djursholm. Det här är så långt från mordplatsen i Husby som det går att komma. När chefen berättade att han anlitat en professor, världsledande expert på förhörstekniker, var det ingen i utredningsgruppen som jublade. Men de är desperata. Fallet står helt still.

De får vänta länge innan professor Hans Rekke dyker upp. Han kommer ilande ner för en svängd trappa, klädd i jeans och linneskjorta, och det är slående hur olik nidbilden av en professor han är. Den långa kroppen kunde ha tillhört en idrottsman.

Rekke sågar hela deras utredning. Micaelas chef blir förstås rasande men själv lyssnar hon intensivt. Rekke slänger ur sig ledtrådar, och hans blå blick faller hela tiden på henne.

På vägen därifrån snurrar professorns ord i hennes huvud. Hon har en hel del att kolla upp, och en obestämd längtan efter att prata med honom igen. Men nästa gång de ses är han som förbytt. Borta är den kultiverade överklassmannen, och i stället står han och svajar på en tunnelbaneperrong. När hon plötsligt inser att han tänker begå självmord kastar hon sig fram och lyckas hindra honom. Samtidigt får hon själv en smäll av det framrusande tåget.

Micaela Vargas följer Rekke hem till en takvåning på Östermalm, och inser att hela hans liv har rasat. Hustrun och villan i Djursholm är borta och badrumsskåpet är fullt av tabletter. Av hushållerskan får hon veta att Rekke är manodepressiv, en känslig själ som drillats hårt redan som barn.

Micaela somnar utmattad i en fåtölj men vaknar av pianomusik. Rekke spelar som en gud. Så lyfter han händerna från tangenterna och avslöjar en märklig detalj i mordfallet …