Nattjägaren
Inbunden
Förväntas skickas under v.{{selectedProduct.ReleaseWeek}}
Förväntas skickas under v.{{selectedProduct.ReleaseWeek}}
4:e delen i Anders de la Mottes hyllade Asker-serie!
Nattjägaren är den fjärde, fristående delen i flerfaldigt prisbelönte Anders de la Mottes hyllade serie om kriminalpolisen Leo Asker och hennes kollegor vid den så kallade Avdelningen för förlorade själar. Allt börjar med ond bråd död, allhelgonaafton 1679 …
Allhelgonaafton, Westerstads kyrkoruin. ”Det var därinne, på allhelgonaafton 1679, som kyrkoherde Olof Nicolai mördades vid altaret i sin egen kyrka” Guiden gör en paus och pekar mot ruinen som ruvar i mörkret, platsen för det brutala mord som sägs ha begåtts av Herr Wilhelm, den adelsman som då ägde det intilliggande slottet, och som senare kommit att kallas Nattjägaren.
Ännu anar inte ungdomarna som samlats för att gå en spökvandring kring kyrkoruinen att platsen än en gång kommer att drabbas av ond bråd död denna dimhöljda allhelgonakväll. Inte heller att trakten snart kommer att drabbas av än fler brutala dåd …
Måndag, slottet. Kriminalinspektör Leo Asker tar av från E22:an vid Flyinge, där odlingsmarkerna övergår i Revinge heds vackra landskap. När hon når avtagsvägen mot slottet och kör upp genom allén mot den tornförsedda tvåvåningsbyggnaden börjar ett kallt novemberregn smattra mot vindrutan.
På stentrappan väntar Leos styvfar som är advokat. Han ser orolig ut, vilket är ovanligt. ”Tack för att du kunde komma så snabbt”, säger han och visar vägen. När arbetsrummets dörrar väl är ordentligt stängda börjar han berätta.
Slottet ägs av två klienter till honom, syskonparet Hector och Cassandra Cronier, vars föräldrar rånmördades här på det ensligt belägna slottet allhelgonahelgen 1993. Det enda som stals i samband med mordet var ett föremål av järn, en ansiktsmask, som sägs ha tillhört Herr Wilhelm, den så kallade Nattjägaren. Och nu, efter det våldsamma dödsfallet på allhelgonaafton, har Leos styvfar gjort ett lika märkligt som skrämmande fynd här på slottet. Är det Nattjägarens mask? Kan Leo utreda saken?
I polishusets källare, där Leo och hennes kollegor på Avdelningen för förlorade själar huserar, hopar sig frågorna. Hur hänger händelserna i det förflutna samman med järnmasken och med de våldsbrott som sker nu, ett efter ett? Kommer de hinna ta reda på sanningen innan avdelningen läggs ner? Vad har Leos far, tillika fiende, för planer för sin gård? Och vilken livsfarlig utredning har Leos vän, Martin Hill, på eget bevåg, gett sig i kast med …?
Anders de la Motte
Anders de la Motte är före detta polis och en av Sveriges mest uppskattade och mångsidiga spänningsförfattare. Hans böcker är översatta till närmare trettio språk och har sålts i miljonupplagor världen över. Han har belönats med en rad priser, bland annat Svenska deckarakademins debutantpris 2010 och priset för bästa svenska kriminalroman 2015.
4:e delen i Anders de la Mottes hyllade Asker-serie!
Nattjägaren är den fjärde, fristående delen i flerfaldigt prisbelönte Anders de la Mottes hyllade serie om kriminalpolisen Leo Asker och hennes kollegor vid den så kallade Avdelningen för förlorade själar. Allt börjar med ond bråd död, allhelgonaafton 1679 …
Allhelgonaafton, Westerstads kyrkoruin. ”Det var därinne, på allhelgonaafton 1679, som kyrkoherde Olof Nicolai mördades vid altaret i sin egen kyrka” Guiden gör en paus och pekar mot ruinen som ruvar i mörkret, platsen för det brutala mord som sägs ha begåtts av Herr Wilhelm, den adelsman som då ägde det intilliggande slottet, och som senare kommit att kallas Nattjägaren.
Ännu anar inte ungdomarna som samlats för att gå en spökvandring kring kyrkoruinen att platsen än en gång kommer att drabbas av ond bråd död denna dimhöljda allhelgonakväll. Inte heller att trakten snart kommer att drabbas av än fler brutala dåd …
Måndag, slottet. Kriminalinspektör Leo Asker tar av från E22:an vid Flyinge, där odlingsmarkerna övergår i Revinge heds vackra landskap. När hon når avtagsvägen mot slottet och kör upp genom allén mot den tornförsedda tvåvåningsbyggnaden börjar ett kallt novemberregn smattra mot vindrutan.
På stentrappan väntar Leos styvfar som är advokat. Han ser orolig ut, vilket är ovanligt. ”Tack för att du kunde komma så snabbt”, säger han och visar vägen. När arbetsrummets dörrar väl är ordentligt stängda börjar han berätta.
Slottet ägs av två klienter till honom, syskonparet Hector och Cassandra Cronier, vars föräldrar rånmördades här på det ensligt belägna slottet allhelgonahelgen 1993. Det enda som stals i samband med mordet var ett föremål av järn, en ansiktsmask, som sägs ha tillhört Herr Wilhelm, den så kallade Nattjägaren. Och nu, efter det våldsamma dödsfallet på allhelgonaafton, har Leos styvfar gjort ett lika märkligt som skrämmande fynd här på slottet. Är det Nattjägarens mask? Kan Leo utreda saken?
I polishusets källare, där Leo och hennes kollegor på Avdelningen för förlorade själar huserar, hopar sig frågorna. Hur hänger händelserna i det förflutna samman med järnmasken och med de våldsbrott som sker nu, ett efter ett? Kommer de hinna ta reda på sanningen innan avdelningen läggs ner? Vad har Leos far, tillika fiende, för planer för sin gård? Och vilken livsfarlig utredning har Leos vän, Martin Hill, på eget bevåg, gett sig i kast med …?
