Mitt i natten
Kartonnage
Bladvändarspänning av författaren till hyllade Hon som blev kvar!
En julinatt 1994 skakas den trygga villaförorten Hemlock Circle av en enorm tragedi. De två tioåriga pojkarna Ethan och Billy tältar i Ethans trädgård, men på morgonen är Ethan ensam. Under natten har tältet skurits sönder – och Billy är spårlöst försvunnen …
16 juli 1994. Morgonsolen sipprar in i tältet och väcker pojken. Tioårige Ethan vänder sig om i sovsäcken och gäspar. Precis när han ska sluta ögonen igen lägger han märke till ett snitt i tältduken. Genom öppningen skymtar han sin egen trädgård. Och det är då han slås av insikten. Han är ensam. Men när han somnade i går kväll var någon annan här med honom. Någon som nu är borta.
Trettio år senare. Riiitsch! Ethan vaknar av ljudet som skär genom det mörka rummet. Så här har han vaknat i trettio år nu, alltid mitt i natten, mellan klockan ett och fyra. Och nu när han tagit över barndomshemmet är det inte så konstigt att det händer.
Just som hans hjärta slutat bulta tänds ett ljus på gatan utanför. Ethan går upp och tittar ut genom fönstret. Någon rör sig därute, på väg mot honom. Han agerar utan att tänka, springer nerför trappan, låser upp dörren och stiger ut i den varma sommarnatten.
Det är ingen där. Ändå känner han en påtaglig närvaro. Men det kan inte vara Billy. Eftersom han varit försvunnen i trettio år. Eller …?
Bladvändarspänning av författaren till hyllade Hon som blev kvar!
En julinatt 1994 skakas den trygga villaförorten Hemlock Circle av en enorm tragedi. De två tioåriga pojkarna Ethan och Billy tältar i Ethans trädgård, men på morgonen är Ethan ensam. Under natten har tältet skurits sönder – och Billy är spårlöst försvunnen …
16 juli 1994. Morgonsolen sipprar in i tältet och väcker pojken. Tioårige Ethan vänder sig om i sovsäcken och gäspar. Precis när han ska sluta ögonen igen lägger han märke till ett snitt i tältduken. Genom öppningen skymtar han sin egen trädgård. Och det är då han slås av insikten. Han är ensam. Men när han somnade i går kväll var någon annan här med honom. Någon som nu är borta.
Trettio år senare. Riiitsch! Ethan vaknar av ljudet som skär genom det mörka rummet. Så här har han vaknat i trettio år nu, alltid mitt i natten, mellan klockan ett och fyra. Och nu när han tagit över barndomshemmet är det inte så konstigt att det händer.
Just som hans hjärta slutat bulta tänds ett ljus på gatan utanför. Ethan går upp och tittar ut genom fönstret. Någon rör sig därute, på väg mot honom. Han agerar utan att tänka, springer nerför trappan, låser upp dörren och stiger ut i den varma sommarnatten.
Det är ingen där. Ändå känner han en påtaglig närvaro. Men det kan inte vara Billy. Eftersom han varit försvunnen i trettio år. Eller …?
