Det är bara några dagar kvar till julafton. I den välbärgade Stockholmsförorten Storängen pågår förberedelserna som bäst med att pynta granen och slå in paket. Men hemma i den stora, vackra villan hos Ester och Vidar Sverin är stämningen spänd. Ester tror att Vidar har en älskarinna. Hon är till och med ganska säker på att hon har sett henne en gång när hon följde efter Vidar.

Det senaste året har Vidar flera gånger sagt att han är ute på olika ärenden, men när Ester kollat hans mobiltelefon ser hon att han varit på helt andra platser än vad han har sagt till henne.

Hon både vill konfrontera Vidar och inte. Det är förnedrande som det är. Men tänk om Vidar vill skiljas, vad händer då med deras små barn Wille och Ludde? Det är Vidar som äger huset och har pengarna. Ester jobbar deltid och försöker samtidigt skriva på sitt deckarmanus, men hon är så trött hela tiden av allt hushållsarbete att knappt något blir skrivet. Har hon ens råd att bli lämnad?

Så en kväll säger Vidar att han vill prata med henne när de sitter i soffan och dricker vin. Ester fryser till is. Är det nu han säger att han vill lämna henne? Men så ringer telefonen och de blir avbrutna. För att lindra sin ångest och oro tar Ester några sömntabletter.

Nästa morgon väcks hon av städerskan. Men annars är huset tomt. Vidar och barnen är borta. I garderoben hänger tomma galgar och barnens favoritgosedjur är också borta. Vad är det för fläckar i sängen? Är det blod?!

Med växande desperation försöker Ester ta reda på vad som hänt men upptäcker snart att ingenting är som hon har trott. Finns det ens en älskarinna? Var är Vidar, Wille och Ludde? Har han lämnat henne för alltid och tagit barnen med sig? Eller är det något ännu värre som har hänt?