Jag är ju så jävla easy going
Förväntas skickas under v.{{selectedProduct.ReleaseWeek}}
Förväntas skickas under v.{{selectedProduct.ReleaseWeek}}
Jenny Jägerfelds filmaktuella roman!
Filmaktuella Jag är ju så jävla easy going är en roman för unga vuxna, full av svart humor, action och överraskande vändningar. Och som så ofta när det gäller Jenny Jägerfeld, står en smart, verbal och inte helt socialt anpassad ung kvinna i händelsernas centrum.
Joannas hjärna är ett nöjesfält vid högsäsong. En veritabel freakshow, eller kanske ett analogt twitter. Man kan också kalla det för adhd, och så länge hon äter sin medicin så är det inget större problem. I alla fall inte jämfört med att ha en mamma som förgäves försöker skriva en ny roman, för nionde gången, och en pappa som apatiskt sitter framför teven och svarar fel på de enklaste frågesportsfrågorna. Och inte jämfört med att vara pank. Att vara pank när det är dags att köpa ny medicin. Och därför lura en knark-langare på pengar. Och bli påkommen och mordhotad. Vilket inte är någonting alls, jämfört med att vara kär. I Audrey.
Jenny Jägerfeld
Jenny Jägerfeld är född 1974 i Skärblacka utanför Norrköping, men är idag bosatt i Stockholm. Hon är utbildad psykolog, skriver krönikor och artiklar för en rad tidningar, föreläser och håller kurser samt driver klubben ”Psykologer läser böcker” på Kulturhuset i Stockholm. År 2006 debuterade hon som författare med romanen Hål i huvudet. Hennes andra bok, ungdomsromanen Här ligger jag och blöder, tilldelades 2010 både Augustpriset i barn- och ungdomsklassen och Stora Läsarpriset samt nominerades till Slangbellan. Romanen Jag är ju så jävla easy going från 2013 blev filmaktuell 2022.
Jenny Jägerfelds filmaktuella roman!
Filmaktuella Jag är ju så jävla easy going är en roman för unga vuxna, full av svart humor, action och överraskande vändningar. Och som så ofta när det gäller Jenny Jägerfeld, står en smart, verbal och inte helt socialt anpassad ung kvinna i händelsernas centrum.
Joannas hjärna är ett nöjesfält vid högsäsong. En veritabel freakshow, eller kanske ett analogt twitter. Man kan också kalla det för adhd, och så länge hon äter sin medicin så är det inget större problem. I alla fall inte jämfört med att ha en mamma som förgäves försöker skriva en ny roman, för nionde gången, och en pappa som apatiskt sitter framför teven och svarar fel på de enklaste frågesportsfrågorna. Och inte jämfört med att vara pank. Att vara pank när det är dags att köpa ny medicin. Och därför lura en knark-langare på pengar. Och bli påkommen och mordhotad. Vilket inte är någonting alls, jämfört med att vara kär. I Audrey.