10 år i frihet

År 1998. När Natascha Kampusch är tio år gammal tillåts hon för första gången gå själv till skolan i förorten utanför Wien. Hon har övertalat mamman att slippa bli skjutsad. På vägen ser hon en man och en vit skåpbil. Varför hon inte följer den första impulsen att vika av när hon ser honom på gatan framför henne, vet hon inte än idag. Trots en känsla av obehag och rädsla fortsätter hon vägen fram och möter mannens underligt tomma blick. Just som hon passerar honom tar han tag i henne och lyfter in henne i skåpbilens bakre del. Vad hon ännu inte vet är att det blir den sista dagen i hennes gamla liv… Från och med nu är hon fånge hos Wolfgang Priklopil som kommer att hålla henne inspärrad i ett specialbyggt ljudisolerat källarutrymme i sitt hus. De följande åtta åren, eller 3096 dagarna, kommer hon att vara hans fånge. När hon slutligen lyckas fly är hennes barndom över, och den knubbiga, lite truliga tioåringen har förvandlats till en ung kvinna på 18 år. Den skakande berättelsen om fångenskapen och om hur hon lyckades hon uthärda detta fasansfulla har hon berättat i boken 3096 dagar som kom för några år sedan.  Men vad hände efter att hon blev fri? När hon slapp ifrån fångenskapen trodde hon att ett nytt liv skulle börja, fullt av möjligheter. Men det var inte så enkelt. Nu berättar hon om livet i frihet – om svårigheterna att hitta en identitet, om mörkret som fortfarande följer henne, om varför hon trots allt inte förlorat sin tro på människans godhet.